Blåst på konfekten

1-milan 1217

En duns och något föll ner på huvudet. Förskräckt kände hon efter med händerna och tittade upp på hyllorna för att se vad som hade fallit ner. På golvet hoppade en förvirrad ekorre runt i ivriga försök att hitta en rimlig flyktväg.

Ekorren som plundrade fåglarnas nötförråd i julas har flyttat in i mina föräldrars tvättstuga och nu gör jag inget annat än hoppas att den skaffar ett litet pärlband av små kopior av sig själv. Men det gör inte min far.

– När jag öppnade dörren till tvättstugan rusade den ut. Han sprang in till mamma i sovrummet och tjattrade och sedan ut i vardagsrummet innan jag fick ut honom, säger han när jag ringer för att höra hur landet ligger i Karlshamn.

Så fortsätter han:

– Jag tror han kom in genom fläktventilen, men mamma tror att han kom in genom badrumsfönstret. När han hoppade ner på huvudet på henne fick hon tänka om. Nu har hon rensat ventilen till fläktskåpet. Där hittade hon en massa mossa och när hon hade tagit bort allt satt ekorren där längst in och tittade på henne. Han vägrade komma ut. Så hon satte på fläkten och då hoppade han ut, säger pappa och berättar att den ekorre om i julas kom på välkommet (enligt mig) besök nu har tagit med sig två polare och bosatt sig i Rosenkällan.

Lite förfärad över det bryska blåsväder korren hamnat i, men än mer entusiastisk över att min kompis kommit tillbaka utbrister jag:

– Det är ju fantastiskt!

Jag har nämligen gjort allt som stått i min makt för att tämja korren,  som så här i efterhand troligtvis inte alls är en han utan snarare en hon.

Under några veckor i julas såg jag till att försörja den med nötter och mandlar. Av förklarliga skäl känner den sig väldigt hemtam och välkommen hos mina föräldrar nu.

Min pappa muttrar lite halvt förfärat men också en gnutta roat (vill jag tro i alla fall). Någon ekorre vill han inte ha i tvättstugan. Den äter upp fåglarnas ägg, säger han.

Pappa äter också upp fåglarnas ägg. I mängder. Jag förstår inte logiken.  Jag hade gärna haft en korre som kom på oväntat besök, knackade på fönsterbläcket lite då och då.

Men det är ont om hemtama korrar här i Stockholm.

Jag hoppas min kompis hittar en ny ventil så att det är fullt av små ekorrar i miniatyr nästa gång jag kommer ner. Hade jag varit på plats nu, hade jag tipsat henne om ventilen under taknocken. Där, på vinden, kommer hon inte att bli upptäckt i första hand för där har min far samlat så mycket prytlar att han inte kommer att hitta vare sig sina egna prylar eller ett litet ekorrebo. Dessutom slipper hon vara med om en obehaglig blåsning när mamma startar fläkten.

1-milan 1216

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s